Hårdare massage är inte alltid bättre massage

”Du får ta i ordentligt.”

”Jag tål mycket.”

”Det ska väl göra ont för att göra nytta?”

Det är kommentarer som de flesta massörer känner igen. Och visst kan djup massage ibland kännas intensiv. Vissa människor tycker dessutom om ett ganska kraftigt tryck och upplever att det ger en större känsla av avslappning och effekt.

Men det finns en viktig skillnad mellan:

ett tydligt och väl doserat tryck

och

att göra så ont som möjligt.

Inom massage finns fortfarande en föreställning om att ju hårdare behandlaren trycker, desto mer effektiv blir behandlingen.

Så enkelt fungerar kroppen inte. En skicklig massör behöver inte visa hur stark han eller hon är.

Det professionella ligger istället i att kunna avgöra:

Hur mycket behandling behöver just den här personen – just idag – för just det vi försöker uppnå?

Djup massage är inte dålig massage

Vi börjar med att reda ut en sak.

Budskapet i den här artikeln är inte:

”Massera alltid försiktigt.”

Det vore lika förenklat som att säga att hårdare alltid är bättre. Olika personer, vävnader och behandlingssituationer kan behöva olika mycket tryck. Forskning visar också att djupare massage i vissa situationer kan påverka smärtkänslighet och upplevd smärta.

I en randomiserad studie där deltagarna fick träningsvärk efter excentrisk träning jämfördes bland annat ytlig beröring med djup massage. Den djupare massagen minskade smärtan vid stretching, samtidigt som både ytlig beröring och djup massage påverkade den mekaniska smärtkänsligheten jämfört med kontrollgruppen.

Det visar något viktigt:

Tryckets intensitet kan spela roll.

Men det visar inte att maximalt tryck är bäst.

Det finns ingen enkel regel där:

dubbelt så hårt tryck = dubbelt så bra effekt.

Mer smärta betyder inte automatiskt bättre behandling

Det här är kanske den viktigaste principen. Om något gör mycket ont under behandlingen kan kroppen reagera på det. Men att framkalla mer smärta betyder inte automatiskt att vi får en bättre behandlingseffekt.

En experimentell studie jämförde smärtsam massage av nackområdet med smärtfri massage. Smärtsam massage kunde påverka kroppens smärtreglerande system, något som bland annat kan förklaras genom så kallad conditioned pain modulation – förenklat att en smärtstimulus tillfälligt kan dämpa känsligheten för en annan. Men graden av smärta under behandlingen hade bara en svag koppling till förändringen i smärtkänslighet.

Det innebär:

Att få klienten att ha ännu ondare behöver inte innebära ännu större effekt.

Det är en viktig lärdom. För annars är det lätt att hamna i ett tankesätt där behandlaren fortsätter öka trycket så länge klienten står ut. Det är inte samma sak som professionell dosering.

Det finns faktiskt forskning som talar för måttligt tryck

I några studier har forskare jämfört mycket lätt massage med massage med ett tydligare, måttligt tryck. En mindre randomiserad studie på friska vuxna visade exempelvis att massage med måttligt tryck gav större minskning av upplevd stress än lätt massage och samtidigt gav fysiologiska förändringar förenliga med avslappning.

Andra studier har också visat positiva resultat av massage med måttligt tryck jämfört med lätt tryck i specifika populationer.

Men även här måste vi vara försiktiga.

Forskningsområdet är inte tillräckligt standardiserat för att vi ska kunna säga:

”Det här exakta trycket är optimalt för alla människor.”

Studier använder olika massageformer, olika behandlingstider, olika populationer och olika sätt att definiera vad som är ”lätt”, ”måttligt” eller ”djupt”.

Det är alltså inte fråga om att hitta ett universellt antal kilo tryck.

Det handlar om att anpassa dosen till individen och målet med behandlingen.

Massage fungerar inte som att kavla ut en deg

En anledning till att hård massage lätt blir ett ideal är vår bild av vad massören försöker åstadkomma.

Om vi tänker:

”Här sitter en hård knut som måste tryckas sönder.”

blir det logiskt att mer kraft borde vara bättre.

Men som vi tog upp i vårt tidigare inlägg om muskelknutor är kroppen inte uppbyggd på det sättet.

Ett ömt eller spänt område kan påverkas av många saker:

vävnadens mekaniska egenskaper
muskelaktivitet
belastning
lokal känslighet
nervsystemets smärtreglering
tidigare skador
personens aktuella tillstånd

Massage påverkar dessutom mer än bara själva vävnaden.

Tryck och beröring skapar sensorisk information som bearbetas av nervsystemet och kan förändra bland annat:

smärtupplevelse
känslan av stelhet
rörelsetolerans
avslappning
upplevd återhämtning

Det betyder att vi inte behöver ”vinna över muskeln” med maximal kraft.

När klienten börjar spänna sig har något förändrats

Tänk dig följande situation.

Du ligger på massagebänken.

Massören hittar ett ömt område och börjar öka trycket.

Först känns det intensivt men okej.

Sedan ökar trycket ytterligare.

Du börjar:

hålla andan
dra upp axlarna
spänna benen
knyta händerna
vilja flytta dig från behandlarens hand

Samtidigt tänker du:

”Jag får försöka stå ut. Det är säkert bra.”

Det här är ett ganska dåligt sätt att avgöra doseringen.

Att klienten klarar av ett tryck betyder inte automatiskt att det är det bästa trycket.

En behandling är inte en tävling i smärttolerans.

”Ont men skönt” – vad betyder egentligen det?

Många klienter använder uttrycket:

”Det gör ont, men på ett bra sätt.”

Det kan vara en fullt rimlig upplevelse.

Ett känsligt område kan göra ont vid tryck samtidigt som personen:

känner sig trygg
kan slappna av
har kontroll över situationen
upplever behandlingen som positiv
vill att massören fortsätter

Det är något helt annat än en klient som ligger och uthärdar behandlingen. Därför är det svårt att använda ordet smärta som enda mått på hur mycket tryck som är lämpligt. Två personer kan beskriva samma behandling som 6 av 10 i intensitet, men ha helt olika upplevelse av den.

Den ena känner:

”Precis lagom.”

Den andra tänker:

”Snälla sluta.”

Det är därför massören måste kommunicera.

Kommunikation är ett behandlingsverktyg

En professionell massör behöver inte gissa hur klienten upplever behandlingen.

Fråga.

Till exempel:

”Hur känns trycket?”

”Är det här ett bra tryck för dig?”

”Känner du att du kan slappna av?”

”Vill du att jag ökar, minskar eller behåller trycket?”

Det behöver inte innebära att behandlingen avbryts var trettionde sekund med frågor. Men det ska finnas en löpande kommunikation där klienten känner att han eller hon har kontroll.

Forskning inom muskuloskeletal vård lyfter också betydelsen av patientens preferenser och delaktighet i beslut kring behandlingen.

Det är egentligen ganska självklart. Massage görs med en människa, inte på ett anonymt stycke muskelvävnad.

Samma person kan behöva olika tryck olika dagar

Det här är ytterligare en sak som gör massage intressant. En klient kanske vanligtvis tycker om ganska kraftfull idrottsmassage.

Men personen kommer till nästa behandling efter:

en tävlingshelg
ovanligt hård träning
dålig sömn
hög stress
en lång arbetsvecka

Då kan samma tryck som fungerade perfekt förra veckan upplevas helt annorlunda.

Behandlingsdosen behöver därför vara dynamisk.

Precis som inom träning.

En bra PT ger inte exakt samma träningsbelastning oavsett personens kapacitet och situation.

En bra massör bör tänka på samma sätt.

Tänk som en tränare: dosera stimulansen

Här finns faktiskt en väldigt fin parallell mellan massage och träning. Inom styrketräning vet vi att belastningen behöver vara tillräcklig för att ge en relevant stimulans.

Men vi vet också att:

mer inte alltid är bättre.

Om tio arbetsset ger ett bra träningssvar betyder det inte automatiskt att tjugo set är dubbelt så bra.

Efter en viss punkt kan den extra belastningen istället ge:

mer trötthet
längre återhämtning
sämre kvalitet

Samma princip kan vara användbar när vi tänker kring massage.

Frågan bör inte vara:

Hur mycket tryck kan jag använda?

utan:

Hur mycket tryck behöver jag använda för att uppnå det jag vill med behandlingen?

Det är två helt olika frågor.

Syftet måste styra tekniken

Innan massören väljer tryck behöver vi veta vad behandlingen ska åstadkomma.

Är målet att:

hjälpa klienten att slappna av?
minska upplevd stelhet?
påverka ett lokalt känsligt område?
förbättra rörelse inför aktivitet?
minska träningsvärk?
ge återhämtning efter hård träning?

Då kanske behandlingen behöver se olika ut.

Ett kraftigt lokalt tryck kan vara relevant i en situation.

Långa lugna grepp kan vara bättre i en annan.

En tredje klient kanske behöver en kombination.

Tekniken ska följa målet – inte tvärtom.

Djup behandling kan också medföra risker

Massage är generellt en säker behandlingsform när den utförs på ett professionellt sätt och med hänsyn till individens hälsa.

Men massage är inte helt riskfri.

En systematisk översikt av rapporterade negativa händelser vid massage fann att allvarliga komplikationer var ovanliga, men de förekom. Bland rapporterade problem fanns bland annat mjukvävnadsskador, neurologiska komplikationer och andra sällsynta allvarliga händelser.

En särskild forskningsöversikt om djup massage konstaterade också att det finns rapporter om sällsynta allvarliga komplikationer, sannolikt kopplade till mycket kraftfull behandling. Samtidigt betonas att begreppet ”deep tissue massage” används mycket olika i forskning och praktik.

Det betyder inte att djup massage är farlig.

Men det betyder att:

mer kraft aldrig bör användas bara för kraftens skull.

Alla klienter ska inte behandlas likadant

Det här blir extra viktigt när massören möter människor med olika förutsättningar.

Behandlingen kan behöva anpassas utifrån bland annat:

ålder
aktuell skada
vävnadens status
känslighet
medicinsk historia
medicinering
träningsbelastning
klientens tidigare erfarenheter
syftet med behandlingen

Vid vissa tillstånd kan massage behöva modifieras eller helt undvikas i ett område. Det är ytterligare en anledning till att en professionell massageutbildning behöver innehålla betydligt mer än massagegrepp.

Massören måste förstå när en teknik är lämplig – och när den inte är det.

Det finns ingen medalj för blåmärken

Efter kraftig massage kan människor ibland bli ömma. Det behöver inte betyda att behandlingen har varit fel. Men kraftig ömhet eller blåmärken ska heller inte automatiskt betraktas som ett bevis på en lyckad behandling.

Kommentarer som:

”Det ska kännas att man varit på massage.”

eller:

”Om du inte är öm imorgon tog massören inte i tillräckligt.”

har inget bra vetenskapligt stöd. Målet med behandlingen bör vara den effekt vi vill uppnå – inte att skapa så stor reaktion som möjligt.

När kan djupare massage vara relevant?

Efter allt detta skulle man kunna tro att vi argumenterar mot djup massage.

Det gör vi inte.

Djupare och mer fokuserade tekniker kan absolut vara användbara. Forskning har exempelvis visat positiva effekter av djup massage på upplevd smärta och trycksmärttröskel i vissa experimentella och kliniska situationer.

Men det viktiga är att djup massage används med ett syfte.

Inte därför att massören tänker:

”Nu måste jag trycka tills något släpper.”

utan därför att behandlaren har gjort en bedömning av:

personen
området
målet
toleransen
responsen

Då blir djup massage ett verktyg bland flera.

För dig som får massage

Du behöver inte ligga tyst och stå ut. Berätta för massören hur behandlingen känns.

Ett intensivt tryck kan absolut vara okej om du:

känner dig trygg
kan andas normalt
inte behöver kämpa mot behandlingen
upplever trycket som relevant
själv vill att behandlingen fortsätter

Säg däremot till om du får exempelvis:

skarp eller plötslig smärta
starkt obehag
domningar eller tydliga nervliknande sensationer
en känsla av att du behöver flytta dig från trycket
en behandling som helt enkelt känns fel

Din feedback hjälper massören att göra ett bättre jobb.

För dig som arbetar – eller vill arbeta – som massör

En av de saker som skiljer en professionell massör från någon som bara kan några massagegrepp är förmågan att dosera behandlingen.

Du behöver kunna:

känna vävnaden
observera klientens reaktion
kommunicera
anpassa trycket
förändra tekniken
förstå syftet med behandlingen
veta när du ska göra mindre
veta när djupare behandling kan vara relevant

Och framför allt:

Du ska inte behöva bevisa din skicklighet genom att göra klienten illa.

Yrkeskompetens handlar inte om hur hårt du kan trycka.

Den handlar om att använda rätt teknik, med rätt dos, på rätt person, vid rätt tillfälle.

Det är kanske den viktigaste regeln

Massage är inte svart eller vitt.

Lätt massage är inte alltid bäst.

Djup massage är inte alltid bäst.

Hårt tryck är inte automatiskt fel.

Och smärta under behandling betyder inte automatiskt att något farligt händer.

Men föreställningen:

”Ju ondare desto bättre effekt”

är alldeles för enkel.

En skicklig behandlare försöker istället hitta en nivå där behandlingen ger den stimulans och den effekt som eftersträvas utan onödig irritation. Det är också därför massage är ett yrke som kräver kunskap.

Du arbetar inte bara med muskler. Du arbetar med en människa.

Vill du lära dig massage på djupet?

På PRO Athlete utbildar vi framtidens massörer och idrottsmassörer.

Här handlar utbildningen inte bara om att lära sig massagegrepp. Du får förståelse för bland annat anatomi, fysiologi, palpation, massage, idrottsmassage, behandlingstekniker, träningslära och hur du anpassar behandlingen efter människan framför dig.

För det viktigaste är inte att kunna trycka hårt.

Det viktigaste är att förstå vad du gör, varför du gör det och hur mycket som är lagom.

PRO Athlete – kunskap för dig som vill arbeta med träning, massage och prestation.